I Sverige finns det tydliga lagar och regler för att säkerställa att byggnader och offentliga miljöer är tillgängliga för alla, oavsett funktionsförmåga. Dessa krav gäller både för nybyggnationer och för befintliga byggnader som renoveras eller ombyggs. Men trots det finns det undantag där kraven på tillgänglighet och användbarhet inte gäller fullt ut. Det är viktigt att känna till dessa undantag för att förstå vad som egentligen krävs i olika situationer. När gäller inte kraven på tillgänglighet och användbarhet?
Kraven på tillgänglighet och användbarhet gäller inte alltid för alla byggnader och miljöer. Undantag finns bland annat för byggnader av privat karaktär, vissa arbetslokaler, samt för byggnader där anpassning skulle vara oskäligt betungande.
I denna artikel kommer vi att gå igenom de specifika undantagen för tillgänglighetskrav enligt svensk lag. Vi börjar med att titta på vad kraven egentligen innebär och hur de kan påverka olika typer av byggnader. Sedan kommer vi att utforska vilka byggnader som kan vara undantagna från dessa krav och när det är möjligt att åsidosätta dem, till exempel vid svår terräng eller för arbetslokaler. Läs vidare för att få en tydlig förståelse för undantagen och vad de innebär för både fastighetsägare och användare.
Innehållsförteckning
- Vad innebär kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt svensk lag?
- Vilka typer av byggnader är undantagna från tillgänglighetskrav?
- Hur påverkar terrängen kraven på tillgänglighet för en- och tvåbostadshus?
- När gäller inte tillgänglighetskraven för arbetslokaler?
- Vad innebär undantaget om oskäligt betungande anpassning?
Vad innebär kraven på tillgänglighet och användbarhet enligt svensk lag?
Enligt svensk lag, främst reglerat genom Plan- och bygglagen (PBL) och Diskrimineringslagen, ställs krav på att byggnader och offentliga miljöer ska vara tillgängliga och användbara för alla, inklusive personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att byggnader ska utformas på ett sätt som gör det möjligt för alla att ta sig fram och använda olika funktioner och utrymmen, oavsett om man har nedsatt syn, rörlighet eller hörsel.
För att uppfylla dessa krav krävs bland annat att entréer ska vara tillgängliga, att dörrar ska vara lämpliga för personer med rullstol, och att hissar, ramper och toaletter ska vara anpassade. Det handlar om att skapa en miljö där alla människor har lika möjligheter att ta del av offentliga och privata utrymmen.
För byggnader som omfattas av dessa regler gäller att både nybyggnationer och större ombyggnationer måste följa dessa tillgänglighetskrav. Även vissa befintliga byggnader kan behöva anpassas, men här kan det finnas undantag, vilket vi ska titta närmare på i de följande avsnitten.
Vilka typer av byggnader är undantagna från tillgänglighetskrav?
Det finns flera typer av byggnader som kan vara undantagna från tillgänglighetskraven. Ett exempel är byggnader som har en strikt privat användning, där det inte finns någon allmän tillgång. Detta kan omfatta vissa villor eller bostäder där endast boende och deras familj har tillgång. En annan kategori gäller byggnader som har en väldigt specifik funktion och där tillgången är starkt begränsad, exempelvis vissa lagerlokaler eller industribyggnader.
För historiska byggnader kan det också finnas undantag om det skulle innebära stora ingrepp i byggnadens struktur och kulturhistoriska värde. Här görs ofta en avvägning mellan att bevara byggnadens kulturarv och att uppfylla tillgänglighetskraven. Likaså kan enstaka byggnader som används för privata sammankomster eller där tillgänglighet inte bedöms som nödvändig vara undantagna från vissa krav.
Hur påverkar terrängen kraven på tillgänglighet för en- och tvåbostadshus?
Terrängens beskaffenhet kan spela en stor roll i bedömningen av tillgänglighetskrav för en- och tvåbostadshus. Om ett hus är beläget på en svåråtkomlig plats, såsom en brant kulle eller ett område med dåliga vägförhållanden, kan det påverka om och i vilken grad byggnaden måste anpassas för att uppfylla tillgänglighetskraven.
Vid nybyggnation av en- och tvåbostadshus kan det finnas undantag om terrängen gör det praktiskt omöjligt att bygga ramper eller andra tillgänglighetsanpassningar. Exempelvis om det krävs stora och dyra markarbeten för att uppnå en tillgänglig väg fram till bostaden. Detta innebär att det finns en viss flexibilitet för hus i särskilt utmanande terräng.
Däremot, även om terrängen innebär svårigheter, innebär det inte automatiskt att alla krav kan undvikas. En noggrann bedömning måste göras för att avgöra om anpassningar är praktiskt möjliga utan att det medför alltför stora ekonomiska eller tekniska hinder.
När gäller inte tillgänglighetskraven för arbetslokaler?
För arbetslokaler gäller särskilda regler när det kommer till tillgänglighet. I vissa fall kan arbetsgivare vara undantagna från att följa de vanliga kraven på tillgänglighet om det skulle innebära stora praktiska eller ekonomiska problem. Detta gäller framförallt om arbetslokalen är avsedd för en liten grupp personer eller om det rör sig om en tillfällig arbetsplats.
Till exempel kan ett litet kontor eller en verkstad där det endast arbetar ett fåtal personer vara undantaget från kraven på att tillgängligheten ska vara densamma för alla. Däremot innebär detta inte att arbetsgivaren kan bortse från grundläggande arbetsmiljökrav som syftar till att skydda personalens hälsa och säkerhet.
Det finns även särskilda regler för hur tillgängligheten ska bedömas vid renovering eller förändringar av arbetslokaler. Om en större förändring görs, till exempel om lokalerna byggs om för att ta emot fler anställda, kan kraven på tillgänglighet återupptas och anpassningar kan bli nödvändiga.
Vad innebär undantaget om oskäligt betungande anpassning?
Ett viktigt undantag i reglerna för tillgänglighet är vad som kallas för “oskäligt betungande anpassning.” Det innebär att en fastighetsägare eller verksamhet kan vara undantagen från att följa vissa krav på tillgänglighet om anpassningen skulle medföra orimliga ekonomiska eller tekniska svårigheter.
Exempel på situationer där detta kan gälla kan vara om det skulle krävas stora ombyggnationer för att göra en byggnad tillgänglig, eller om kostnaden för dessa anpassningar är så hög att det inte är rimligt för fastighetsägaren att genomföra dem. Vid bedömning av om en anpassning är oskäligt betungande tas både ekonomiska och praktiska faktorer i beaktande, och varje fall bedöms individuellt.
Det är också viktigt att påpeka att detta undantag inte innebär att inga åtgärder ska vidtas, utan snarare att åtgärder ska vidtas i den omfattning som är rimlig, med hänsyn till de specifika omständigheterna.
Sammanfattningsvis innebär undantagen att det finns flexibilitet i tillämpningen av tillgänglighetskraven, men att dessa undantag inte betyder att tillgänglighet inte är viktig. De innebär snarare en avvägning mellan behovet av anpassningar och de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för att genomföra dem.